I woke up and got up at 7 a.m. this morning. The temperature was hovering around freezing—a perfect day to start the season's training. I had prepared everything I could the night before. I had checked the Trollcart’s tires, expanded the gangline from a six-dog setup to a ten-dog one, and finally made sure that spare lines, water bowls, and other essentials were packed in the backpack I always carry.
After a little over an hour, all the dogs were harnessed and hooked up to the gangline. They were all raring to go, and I was glad I was wearing my ear protection.
When I released the line holding the team in place and gave the start command, we took off at a full gallop. The dogs were bursting with energy, so I was pleased they didn't yank on the lines when I stopped halfway to offer them water. They didn't drink much—likely because they’d already had some before we started.
Back home after a lovely five-kilometer run, I unharnessed everyone and refilled the water bowls.
Next, it was the chickens' turn to have their coop cleaned, their water refreshed, and their food topped up. Once that was done, I fed the dogs. By the time everything was finished, it was ten o'clock. Harnessing and unharnessing took a fair amount of time; things will feel more efficient once we’re further into the season and doing longer runs. Right now, the process of harnessing and unharnessing takes longer than the actual driving.
In any case, it felt great to finally get the training underway.
_______________________________________________________________
Jag vaknade och steg upp kl07 i morse. Temperaturen var på noll - en perfekt dag att börja säsongens träning. Igårkväll hade jag förberett det som kunde förberedas. Jag hde kollat Trollcartens däck, spannlinan som bara var en sexspannslina utäkade jag till tiospannslina och slutligen kontrollerade jag att extralinor, vattenskålar mm fanns på plats i ryggsäcken som jag alltid har med.
Efter en dryg timme var alla hundarna påselade och insatta i spannet. Alla hundarna var taggade och jag var glad att jag hade hösrelskydden på.
När jag släppte linan som höll spannet på plats och gav kommanot för att starta bar det av i full galopp. Alla hundarna var fulla av energi så jag var glad över att de inte ryckte i linorna när jag halvvägs stannade för att erbjuda dem vatten. De drack inte nämnvärt mycket, troligen eftersomde hade druckit en del innan start.
Väl hemma igen efter en fin runda på fem kilometer selade jag av alla och fyllde upp vattenskålarna.
Sedan var det hönsens tur att få rengjort i sitt hus, nytt vatten och påfyllnad av mat. När det var klart matade jag hundarna. När allt var klart var klockan tio- Det tog mig förhållandevis mycket tid att sela på och av, det kommer att kännas bättre när vi har kommit lite längre in på säsongen och kör längre. Nu tar det längre tid att sela av och på än att köra.
Hur som helst så var det skönt att äntligen komma igång med träningen.
Waterstop, Nesha & her mum Aniu in lead
Mizu & Naaja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar