The day before yesterday I had a nightmare trip that happily ended well. Today I reduced the team to six and let Naaja take her sister Nesha's place in the lead.
The dogs were super excited and when we got to the difficult turning spot my plan was that we would go counterclockwise around the small trees. When I gave the lead dogs the command "right" Aniu turned around and pulled her daughter Naaja with her in a hairpin turn that went perfectly,
It was a very fast trip. We covered the eight kilometers in about 32 minutes with three stops for photography. I was able to relax and enjoy the dogs' willingness to work, the pleasant temperature and the occasional glimpse of the sun. Sometimes life is truly wonderful!
______________________________________________________________
I förrgår hade jag en mardrömstur som glädjande nog slutade väl. Idag minskade jag spannet till sexspann och lät Naaja ta syrran Neshas plats i lead.
Hundarna var supertaggade och när vi kom till den besvärliga vänplatsen var min plan att vi skulle gå motsols runt den lilla dungen. När jag gav ledarhundarna kommandot "höger" tvärvände Aniu och drog med sig dottern Naaja i en hårnålsvändning som gick alldeles utmärkt,
Hundarna var supertaggade och när vi kom till den besvärliga vänplatsen var min plan att vi skulle gå motsols runt den lilla dungen. När jag gav ledarhundarna kommandot "höger" tvärvände Aniu och drog med sig dottern Naaja i en hårnålsvändning som gick alldeles utmärkt,
Det blev en mycket snabb tur. Vi avverkade de åtta kilometrarna på ca32 min med tre stopp för fotografering. Jag kunde slappna av och njuta av hundarnas vilja att jobba, den behagliga temperaturen och att solen då och då glimtade fram. Ibland är livet riktigt härligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar