Follow by Email

fredag 9 mars 2018

Håkans berättelse om Polardistans 2018



Siberian Huskies och Grönlandshundar fick ge sig mot mitt samojedspann när VM i långdistans avgjordes i samband med Polardistans i Särna.

 Tyvärr var Sverre Moens Malamuter lite för vassa för oss. Vi valde att starta sistför att ha koll på fältet och redan efter de första 3 milen upp mot kalfjället som avverkades på 2h 48 min hade vi passerat 13 av de 16 startande spannen och kört in 18 min på Sverre. 

Det snöade kraftigt under natten och spåren var bitvis mycket mjuka med dåligt stavfäste och jag hade på tok för liten truga så stavarna fick allt för ofta fiskas upp från knähöjd då de sjönk genom snön. 

Ca 11 mil in på banan hade vi en passage på ca 2 mil där vi var de första i spåret och snön låg djup ca 2 - 3 dm och det var svårt att se var skootern hade kört. Både jag och Sverre missade en svängskylt och körde fel i ca 2 timmar... innan vi hade vänt och tagit oss tillbaka på rätt spår - 15 km extra på en bana som redan innan mätte 167 km var inget någon av oss önskade sig 16 timmar efter start... 😴

 I o m vår felkörning hade även Rinaldo med 4 Sibbar anslutit sig till oss och medaljtrion var klar redan tre mil från mål - Jag tog täten med Samojederna och spårade i ca 5 km då vi fick närkontakt med ca 200 renar - Galopp i tre km efter renar som travade i spåret och vi var ensamma i ledningen.Tyvärr blev fartökningen ödesdiger för Etna som fick hälta på höger framben och vi kunde inte köra mot Sverre om guldet utan fick istället placera Etna i slädsäcken och sakta glida mot målet i Särna vilket vi nådde efter lite drygt 24 timmars körning som silvermedaljörer

 - Tack alla samojedvänner som höll tummar och tassar för Bielkersmils tappra krigare Corona 8,5 år, Etna 8 år Charlie 4,5 år, Mieto 3,5 år och gubben själv som är åt helsike för gammal 😂

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar